Virrig
nu är det så få dagar kvar att det verkligen känns, men jag tror vi flyttar tillbaka, jag vet inte det bara känns så. Men jag vill nog inte till beijing igen, fyra år år rätt bra.
Idag är smogen som aldrig förr, man fick skära sig igenom den och på dom 200 meter som det är in till skolbyggnaden så började tårarna att rinna för det är så starkt med föroreningar.
Nu ska jag till stallet och löshoppa lite kusar, simpelt och enkelt och ta bort alla svårigheter som kineserna lätt blandar in.
Och alla dessa julklappar som ska inhandlas, det har än så längen inte blivit någon och det kanske inte blir nån heller, vi har så mycket saker som ska härifrån så vi får se vad vi har plats med, Stripan är den enda som kan känna sig säker. Mne vi (jag) ska försöka.
Hej på er.
Bye
Idag är smogen som aldrig förr, man fick skära sig igenom den och på dom 200 meter som det är in till skolbyggnaden så började tårarna att rinna för det är så starkt med föroreningar.
Nu ska jag till stallet och löshoppa lite kusar, simpelt och enkelt och ta bort alla svårigheter som kineserna lätt blandar in.
Och alla dessa julklappar som ska inhandlas, det har än så längen inte blivit någon och det kanske inte blir nån heller, vi har så mycket saker som ska härifrån så vi får se vad vi har plats med, Stripan är den enda som kan känna sig säker. Mne vi (jag) ska försöka.
Hej på er.
Bye
Kommentarer
Postat av: Jennifer
åh, då blir hon glad... hon älskar allt som hon har fått från Esther och Vian...särskilt alla gamla skor..ha ha...dom rosa puma dojjorna är favoriter. Hon kallar dom för klapp-skorna för dom är lite stora och låter när hon går!
Puss och kram!
Trackback
